onsdag 21 februari 2007
Sekventialitet och falsk sekventialitet
Se där har vi ett typiskt tillfälle när Carola och jag inte är överens. Det finns sekventialitet och falsk sekventialitet. Jag har inget problem med resonemanget att jag inte kan äta maten innan jag har har skaffat den men stora problem med ett påstående att jag inte kan skaffa mat innan jag har ätit den. Jag kan alltså inte se något problem med sekventialisering när lärare får svårt att hinna både trösta en elev och äta under sin lunchrast men jag ser problem med att avgöra vilket som skall ha högsta prioritet. För läraren finns förmodligen ett ethos som löser problemet. Eleven kommer först och den egna hungern är förmodligen inte större än att man i värsta fall får klara sig utan lunch den dagen. Problemet uppstår när organisationen börjar ta en sådan prioritering för givet för även om en lärare kan klara att stå över lunchen en dag så klarar inte lärare att ständigt ställas inför avgöranden om att lösa arbetsproblem eller äta. Då lägger sättet att arbeta grunden till ett hälsoproblem. Ofta sätter vi dessutom sekvenseringen ur spel genom att utföra flera handlingar under samma tidsram . Idag åt jag till exempel medan jag diskuterade först ett projekt, sedan ett problem med popup-blockers i en distanskurs och slutligen aktiviteten i en annan distanskurs. Jag hann med 32 minuters lunch som samtidigt var arbete. Skall jag räkna det som arbete eller lunch. I min verksamhet, det vill säga offentlig verksamhet tror jag man håller på sekventialitet och utesluter begrepp som arbetslunch. Men det var det väl egentligen. Min poäng slutligen om jag nu har en sådan är att man måste se upp med att konstruera naturliga ordningar. Förvisso finns det någon form av sekens. Solen måste gå upp först innan den går ner! Eller är det tvärtom? Eller beror möjligen solens upp och nergång på var jag befinner mig. Men när det gäller mitt arbete är det nog oftast sociala faktorer som avgör vad som kommer först och vad som kommer sist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nej, nej. Det är inte begreppet falsk sekvensialitet som behövs, utan Hägerstrands begrepp ”projekt” och ”process”. Sekvensialiteten är en temporalitet som gäller i relation till rummet och det projekt eller den process som pågår. Projekt är det en människa eller en grupp människor vill göra. Process kan vara kol 14 som sönderfaller eller en cell som delar sig. Kol 14 sönderfaller i en ordning, det börjar inte plötsligt att öka. DNA i cellen måste kopieras först innan cellen kan dela sig. Har man bestämt sig för att äta och ingen mat finns till hands måste man skaffa den. Det går inte att göra tvärtom. Men sekvensialiteten gäller i relation till rummet – finns inte rätt fukt börjar inte fröet gro alls. Vad den hungriga människan behöver göra beror på rummet och på arten av dess ”ät-projekt”. Man kan behöva åka 5 mil till närmsta affär eller man kan behöva sätta sig vid det redan färdigdukade bordet.
Skicka en kommentar