söndag 18 mars 2007

Imitera, skapa eller fuska

Carola har bråkat med mig. Nu har du inte varit inne och skrivit på över en vecka. Jag åberopar kampen om tiden som skäl. Klämd mellan arbetet att ta fram policyer om fusk, några antologiartiklar, en avhandling, några kurser, bolognaprocessen, högskolepedagogiska kurser, upphandlingar av lms:er och en TV-inspelning om fusk sitter man ganska tight för att uttrycka det milt sagt ovetenskapligt.
Jag prioriterade TV-inspelningen när jag väl fått iväg antologikaptilen och policyförslagen. Jag har precis lättat från TV-soffan där jag sett inslaget. Tyckte inte alls jag hann få sagt vad jag ville och kände mig nästan tvekande till att titta på programmet. Men visst är det en intressant process. Jag blev uppringd sådär i oktober 2006 av Skolfronts redaktion. Sen har det ringts och gjorts förberedande intervjuer från och till i fem månader. I den sektorn av mediavärlden tycks det finnas framförhållning, arbetsdelning, minutiösa och nästan oruckbara tidscheman och mycket annat. Jag har talat med researchers, producenter, programansvariga och programledare och slutligen med sminkösen. Allt för ett inslag som slutligen blev 5.40 minuter av ett 25 minuter långt program. Det finns en slags utväxling här som till och med slår mitt eget förberedelsearbete inför kurser med god marginal särskilt om man betänker hur många som varit inblandade.
Hur gick det då?
Ja hur är det Bodil Jönsson brukar säga?
-Tankar tar tid!
Det blir inte mycket tid att tänka i en studio. Jag ser dessutom i en utskrift på UR:s webbsida att jag har sagt följande under intervjun innan programmet.
- Visst ska man ta fusk på allvar, men samtidigt har utbildningarnas krav på elever höjts. Uppgifterna har blivit svårare. Om fusket accelererar är det banne mig vårt fel, då är det undervisningen som är undermålig. Då har eleverna två val, antingen hoppa av utbildningen eller fuska av ren desperation.
Ja det skall ju vara lite tillspetsat när det skall gå snabbt. Givetvis kommer studenter att fuska även om vi har en bra undervisning. Inte heller tycker jag det är okej att fuska för att man sätts under press i sin utbildning. Fast jag står för att vi har ett ansvar. Det största ansvaret handlar om att hitta former för utbildning och examination som går ihop och hitta den tid som studenterna behöver för att lära sig och den tid vi behöver för att stöda deras lärande. Skapande processer tar tid. De saknar dessutom facit och kan vara ångestskapande. Hur förenar vi kravet på att lära studenter arbeta i sådana processer med kravet på att examinera individer?
Förhoppningsvis blir det mer tid under kursmomenten på högskolan. Tid just att fundera över hur det man säger kan tänkas gå fram. Tid att korrigera och reparera och reflektera över vad man sagt. Förhoppningsvis har jag bättre kontroll över händelserna. Trots det finns det inga garantier.

Inga kommentarer: